Igår kom Christian och hämtade mig efter jobbet. Han hade fixat lite sallad, vindruvor och dricka och plockade upp mig på en liten cool sak. Närmare bestämt en Harley Davidson, version Fat Boy. Vi puttrade på ut till Lidingö och vid Elfviks kursgård, där vi lade oss på gräsmattan i solen och bara softade.
När jag väl kom hem sen vid niotiden, var jag så slut efter allt golfande i veckan, att jag bara stupade i soffan och somnade tvärt framför tv:n.
Stockholms Buddhistcenter hade platser kvar på kursen, så det blir fortsättningskurs i Buddhism & Meditation till hösten. Det känns som om det behövs.
Just nu är det ganska tufft i livet. Inte bara för mig, utan för andra som står mig nära. Det är framförallt jobbet som är det tunga, för min egen del går det åt mycket frustration åt saker som inte fungerar eller ens går hälften så snabbt framåt som jag vill att det ska göra. För andras del är det total misär och ångest. Det är sommar och sol och man ska må bra nu, istället är det tunga känslor och mörka, osynliga, moln som täcker alla eventuella glada känslor och trycker ner ordentligt.
Jag pratade även med en kompis vars kompis har det oerhört tufft med att ha blivit ensamstående med en massa barn och åkt ner i en depression som vägrar ge sig. Ingen inkomst, massor av utgifter, ostädat i hela lägenheten, skit överallt, omotiverad, apatisk, you name it. Fortsätter det så här hamnar de på gatan, men det verkar inte gå in i huvudet.
Jag hoppas det löser sig. För alla. Själv tror jag det är dags för lite meditativ hjälp på Stockholms Buddhistcenter igen.
Sommaren har ju nästan kommit till Sverige. Jo förresten. Den kom ett tag, typ ca 2 veckor, men då var jag i Seattle och hade 12C och ösregn, så jag fick inte riktigt njuta av den där högsommarvärmen som letade sig fram under några dagar.
Igår lyste dock solen på kvällen, även om det blev lite kyligt framåt åttatiden. Så jag och pojkvännen tog och traskade förbi Karlbergs Slott, Pampas Marina och bort mot Hornsberg och tillbaka. Vi bor verkligen i en otroligt vacker stad, och det är inte dåligt när man bor ett par minuter bort från att sitta och ta en öl vid marinan och se solen gå ner.
Vi satte oss uppe på klipphällen och bara tittade ut över Ulvsundasjön på vägen ut, och när vi gick tillbaka blev det ett stopp på uteserveringen på Pampas Marina och en kall mellanöl som belöning.
Fick erbjudande om att göra ett Tickle-test skickat till mig i mailen. Det är det s k ”Rorschachtestet” där man kollar bläckplumpar och svarar på frågor. Intressant resultat blev det i alla fall tycker jag nog!
You have a deeply-rooted desire to make peace in the world. Whether through subtle interactions with loved ones, or through getting involved in social causes, it is important to you to be able to influence the world in a positive way.
You have a deep respect for humankind. You care about the future of the world, even beyond your own involvement in it, and you inspire others to feel the same way. Your innate drive toward peace guides you in daily life towards decisions that are respectful toward yourself and others.
Your psyche is very rich; the more you learn about it, the more you will understand who you really are.
———————————————————–
Detta är ju bara ett litet kort utdrag av den stora rapporten. Klart skoj. Testa själv! Skaffa gratis konto på Tickle och kör! Jag kan ju bara säga som så… jag såg saker folk uppenbarligen inte alls ser, för man fick se sitt svar i relation till alla andras också. Haha….
————————————————————
Mer ingående rapport
General – Driven by Peace
By having your unconscious mind driven most by Peace, it appears that you feel a level of comfort with yourself and with your surroundings that many people lack. By having respect for others and caring about the world around you, you may have gained a reputation for kindness and personal integrity. This can make you a role model for others who’d like to be as driven by the same high ideals as you seem to be. While you may want to be comfortable and have nice things, ambition and financial gain probably aren’t the things that drive you most. You’re more likely lead by a desire to live by your own high personal standards and moral code.
People who have peace as their unconscious drive tend to be independent thinkers who appreciate taking the time to get to know themselves well. If this is true for you, you’re probably not one to shy away from life’s big questions. You may even seek out chances to learn new things about yourself. By being willing to examine who you are and staying open to your environment, you foster a kind of fearlessness that can continually enrich your life.
Your concept of reality
Your concept of reality is a popular one and might be seen on the surface as being mainstream. When making first impressions, for the most part, you tend to see the world as others do. However, because you’re a unique individual and have your own perspectives, it’s likely that you also have a talent for devising your own novel viewpoints. This ability to see what others see but still have your own vision can be a great gift.
Your mental flexibility
Based on your responses, you’re reasonably flexible in your thinking and opinions. As a result, when dealing with most topics, you can easily consider other people’s views. However, if a conversation centers on one of your core values, you’re typically more reluctant to entertain other ways of thinking. This is true for most people. After all, it’s good to have strong opinions on issues of importance. These views help create a foundation for what you believe in. Naturally, your ideas can change and develop over time. But particularly in your case, it’s unlikely that they’ll be radically different from day to day.
You Level of Fantasy
Some people fantasize nearly nonstop, others rarely do, and the majority of people fall somewhere in between. Tickle’s experts found that you are certainly capable of fantasizing and may even enjoy keeping yourself entertained that way. However, based on your responses, your first reaction to stress probably isn’t to create an alternate universe or to imagine things differently than they actually are. In fact, you appear to have the nice balance of having the gift of fantasy at your disposal without having the tendency to overly rely on it. In other words, when it comes to fantasy, you typically use it, but don’t abuse it.
How you relate to others
According to your test responses, you appear to have a balanced approach to interacting. You’re not consistently the one who is active or passive. This mixed pattern indicates that, relative to other people, you try to either be sensitive to the needs of a particular situation or the people with whom you’re dealing. By being able to adjust your approach depending on how the others are behaving, you can handle most situations with ease. Your friends may see you as a great listener or a savvy communicator because of your gift for reading people.
Nu har min lilla guddotter äntligen fötts! I söndags kom hon (27/4) – lilla Tindra. Gullet, oj vad hon kommer få mycket kärlek den lilla tjejen 
.
I går kväll fick jag sms från en kille som heter Oskar. Det är inte min kille. Faktum är att jag inte vet vem Oskar är. Allt jag vet är att Oskar är kär i en flicka, och vad hon heter vet jag inte heller. Varför vet jag detta? Jo, för Parlino.se tydligen har en tjänst där man kan skicka gratis sms via nätet. Det första som kom var strax efter åtta på kvällen och det löd: ”ÄLSKAR DIG <3<3//oskar”. Det kommer dessutom från nr 71600 så man kan ju inte se vem det är ifrån, så först trodde jag att det var ett skämt, även om det stod ”- Skickat gratis via Parlino.se-” längst ned. Två minuter senare kom ett till som löd: ”ja älskar dej mest av allt på hela joden<<3<3<3<<3<3<<3<3<3″ och då började jag skarpt misstänka att det var något spam eller dyl, eftersom jorden var felstavat. Nåväl. Sen lugnade det ner sig. Men så i morse kom det ett nytt, och då gick jag in på parlino.se och verifierade att tjänsten faktiskt finns där. Det kom vid halv elva på fm och löd: ”älskar dej masor också<3<3<3<3<3″. Nu tycker jag faktiskt lite synd om den här Oskar. Han får ju ingen feedback på sina kärleksförklaringar stackarn. Men lite sött är det, däremot är jag besviken på att ungarna i svenska skolor uppenbarligen inte kan lära sig att stava bättre. Fast jag vet ju å andra sidan inte hur gammal han är.
När börjar man säga till en tjej att man älskar henne? Är man sex? Åtta? Tolv? Jag tror inte jag gjorde det förrän i tjugoårsåldern haha. Men jag är inget bra riktmärke
Funderar starkt på att haka på en kompis som ska åka till London i slutet av mars. Det är ju så mysigt att strosa runt bland pubar och annat och bara… vara. Kan försöka hälsa på lite kompisar också while I am at it! Och shoppa loss på galna skor och annat pyssel. Samt partaja i SoHo och andra delar av stan som var så länge sen man gjorde. Läängtar redan nu!
I helgen (1 mars) öppnade en ny utställning på Kulturhuset. Jag och B gick dit igår efter en sejour på Kofi i Birkastan. George där är verkligen toppen, direkt när jag klev innanför dörren (trots att han bara sett mig en gång för ett par månader sedan) sade han ”New York va?”. Såklart. Vi satt och bläddrade igenom dagens SvD och åt lunch. Det är verkligen en mysig ritual, att äta med den man tycker mest om och läsa tidningen under tystnad, för att emellanåt kommentera något intressant man läst. Vädret var fruktansvärt ruggigt, och vi tog tunnelbanan till T-centralen och tillbringade säkert 1-1.5 timme på plan 5 på en utställning som i våra ögon var klart bättre upplagd än Warhol-utställningen på Moderna Museet vi besökte häromveckan. Det var mycket fotografier och filmsekvenser från inspelningar av hans filmer, och i stort sett inget privat material (förutom en hemvideo från 60/70-talet då han bodde med sin familj i Schweiz). Men det gav ändå en inblick i vem Charles Chaplin var, hur han resonerade och fungerade. Enkelt och trevligt upplägg och inte så kaotiskt och virrigt som den på Moderna. Hela 20 kr kostar inträdet också på Kulturhuset, rena rånet .
Efter någon dryg timme var vi rätt mätta på att vara ute på stan, så vi tog oss hem, via videobutiken med Stardust i släptåg, och somnade bägge i var sin del av soffan framför tv:n efter inte ens en halvtimme. En skön eftermiddagslur senare var det dags att göra sig i ordning för att åka på festen på Lisa på Udden. Tyvärr blev den rätt avslagen, det beror nog på flera faktorer; 1. det var inte tillräckligt många av mina vänner och bekanta som behagat dyka upp; 2. Den influgne DJ:n från England spelade crappy, okänd housemusik istället för att spela musik folk faktiskt ville dansa till; 3. Det var kallt och ruggigt både ute och inne, bergvärmen hade slagits ut i lokalen och det var kyligt och jag var för lättklädd. Nej, det blev en ganska ”early night’, vi var där från kvart i åtta till tio i ett, sen kom vi hem och somnade nästan på stubben.
If you are in New York, and you have the chance, go and see the Bodies Exhibition down by South Seaport/Pier 17 on Fulton St. It is perhaps a bit much for some sensitive people, but such a learning experience about the body, muscles, the nervous system and how everything works and how it is affected by anything you do; like smoking for example… never seen such a horrible pair of black lungs 
.
It was pretty interesting to see fetuses in all stages, from embryo to eight weeks, nine weeks, 12 weeks, 14 weeks, 24 weeks, 32 weeks. Wow. Amazing. It is a must see, definitely! And today, the weather was awesome as well, so we could have lunch out in the sun at Pier 17. Just a wonderful November day in beautiful New York.
Check out the exhibition online.
